Fråga experten - Sidans titel

Hej!
Det är väldigt individuellt hur vilka konsekvenser diabetessjukdomen får för olika människor. Man dra liknelser med rökning. Vi vet att rökning innebär en oerhört kraftig ökning av risken att få lungcancer men även en kraftig ökning av risken att få andra sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Ändå finns det förstås enstaka rökare som lever bra fram till 100 år ålder. I GENOMSNITT Innebär dock rökningen mycket stora risker för sjukdomar och för tidig död.
 
Att ha diabetes innebär också en ökad risk för en del följdsjukdomar. Vid typ 2-diabetes vet man att risken för framförallt hjärt-kärlsjukdomar är klart ökad. Diabetesen i sig spelar här sannolikt en roll men mycket betydelsefullt är också att patienter med typ 2-diabetes ofta samtidigt har för högt blodtryck, blodfettsrubbningar, bukfetma med mera. Alla dessa faktorer ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, men alla drabbas inte.
 
Vi har med åren lärt oss allt mer hur vi skall minska risken för hjärt-kärlsjukdom hos patienter med diabetes. Mycket handlar om en ändrad livsstil med bland annat bättre kosthållning, mer motion och förstås rökstopp om man röker. Detta är något som patienten själv måste ta itu med, med stöd av information från sjukvårdens sida. Därutöver finns idag effektiva läkemedel mot både diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Med gemensamma krafter från patientens och sjukvårdens sida kan vi ofta på ett effektivt sätt minska riskerna med att ha typ 2-diabetes. Men det krävs alltså samarbete och man kan inte som patient räkna med att sjukvården skall "fixa" det hela utan det krävs även egen medverkan. Motion finns inte i tablettform!
 
Du skriver att Din sambo har bra blodtryck och blodfetter och han kan om han har tur klara sig bra även med nuvarande livsstil. Bra blodtryck och blodfetter har han sannolikt ärvt. Han har dock, trots att han nu mår bra, tveklöst en ökad risk att i framtiden drabbas av bland annat hjärt- kärlsjukdomar med sina motions- och kostvanor och inte minst rökningen. Det är dock tveksamt om "heta samtal" från Din sida hjälper, han måste nog själv få bestämma hur han vill leva och vilka risker han är bredd att ta. Men det är förstås viktigt att han är informerad om riskerna så att han fattar sina beslut utifrån kunskap om vilka risker hans livsstil innebär.

Mats Palmér

Hej
Tack för din fråga. Det finns vissa saker som man bör ta hänsyn till om man väljer att tatuera sig och har diabetes.
Se till att välja placeringen av tatueringen där områden med dålig cirkulation undvikes.
Se även till att du ligger bra i blodsocker.
Viss ökad risk finns för lokal infektion, välj en bra och erfaren tatuerare.
Se i övrigt; http://www.ehow.com/about_6801783_tattooing-diabetes.html
 
Vänligen
 
 
Johan Jendle
Diabetes specialist.

Hej
Tack för din fråga.
Insulindoserna behöver justeras i förhållande till vad och hur mycket man äter, hur mycket man rör sig. Stora individuella skillnader föreligger och många andra faktorer påverkar dessutom tex; insulinsort, samtidig infektion, menstruationsperiod mm mm.
Att ge individuellt råd om insulindos är därför vanskligt.
Vad man brukar rekommendera är att man går en sk dagvårdsvecka där man får träffa diabetesteamet (läkare, sköterska, dietist, fotterapeut, sjukgymnast och ibland kurator). Här får man lära sig att självtesta systematiskt och analysera sina uppmättavärden och avgöra vilka dosjusteringar som behövs.
Jag tycker att du skall mäta blodsocker före och 2 timmar efter måltiderna samt till kvällen, ta med dessa mätvärden till din diabetessköterska/doktor och diskutera vilka doser du bör ta. Diskutera även hur du bör justera doserna (dos och orsak till förändringen). Ett mål kan vara att ha morgonvärden på 5-7 mmol/L, unvik att ligga över 10 mmol, sikta på att ligga mellan 4-8 mmol. Undvik korrigeringsdoser och om dessa används tag endast en mycket låg korrigeringsdos för att ändra riktning på blodsockerstegringen.
 
 
Lycka till
 
Johan Jendle
Diabetesspecialist

Hej
 
Tack för din fråga. Om man tränar frekvent blir kroppen mer känslig för insulin, man bör därför sänka måltidsdosen insulin före träning och förlägga träningen cirka 1,5 till 2 timmar efter måltid för att undvika känningar. Efter ett tag kan man behöva sänka insulindoserna generellt dvs även basdosen.
Att helt utesluta kolhydrater är inget vi rekommenderar utan sikta istället på en balanserad kost bestående av både kolhydrater, fett och protein.
Snabba kolhydrater typ sötad läsk, godis, potatismos, vitt bröd mm bör man däremot minska.
Vad gäller ditt sötsug. En tröst för tigerhjärtan kanske, men om man avhåller sig från sötsaker som minskar suget påtagligt efter 2-3 veckor.
Ett annat tips för att få ordning på blodsockret är att göra förändringarna successivt, dvs öka sakta på dina träningspass och minska insulindoserna med små steg.
Om du tränar upp emot 1 timmer eller mer kan du behöva tillföra kolhydrater under träningspasset. Många använder vanlig sötad saft (Önos, BoB, findus m fl) drick en halv till en deciliter var 30 min. Det är även viktigt att du äter inom 90 min efter att du tränat och i samband med detta även tar insulin. Detta för att ladda levern med kolhydrater.
 
Lycka till
 
Johan Jendle
Diabetes specialist

Var observant på att produkten innehåller 23 gram kolhydrater/ servering.
Det motsvarar ca 7 sockerbitar/ portion med andra ord. Kolhydratkällan är fruktsocker enligt innehållsdeklarationen. Om det är Ok för din mamma att använda kan inte jag svara på men det kan säkert hennes diabetesteam som känner henne och vet hur hennes värden är.
Hälsningar Ulrika

Hej,
Du kan beställa på www.naturligt.se där finns portionsförpackningar med 15 g kolhydrater/påse
MVH
Agneta Lindberg, diabetessjuksköterska

Hej!
Hos kvinnor med typ 2-diabetes rekommenderar man under graviditet, om kvinnan behöver läkemedel för att sänka blodsockret, behandling med insulin och inte olika typer av tabletter . Det finns dock inga övertygande data som talar för att metformin givet tidigt i en graviditet skulle ha någon fosterskadande effekt, men så fort en graviditet är konstaterad brukar man om kvinnan behandlas med metformin ändå rekommendera byte från metformin till insulin då metformin kan ha negativa effekter på barnet senare i graviditeten. Den gravida kvinnan har däremot alltså inte någon anledning att känna oro om hon har behandlats med metformin i början av graviditeten innan graviditeten blev känd. Om en kvinna har en stark graviditetsönskan och behöver läkemedel mot sin typ 2-diabetes  brukar man ändå rekommendera att kvinnan redan före graviditeten inleder insulinbehandling utan att först ta metformin(vid typ 1-diabetes är förstås insulinbehandling alltid det som gäller).
 
Om utredning nu skulle visa att Du har diabetes som behöver behandlas med läkemedel (vilket ju inte alls är säkert eller ens troligt) och Du samtidigt satsar på en ny graviditet tycker jag därför att insulinbehandling kan vara ett bra alternativ redan nu. Om Ditt problem är att Du har höga blodsockervärden på morgonen kan till exempel insulin givet till natten fungera bra. Detta bör Du förstås då diskutera med Din läkare.
 
Hur länge man kan klara sig på metformin innan man eventuellt behöver börja med insulin är väldigt individuellt och bland annat förstås beroende på livsstil (kost- och motionsvanor). Med de goda motionsvanor som Du beskriver är chansen stor att Du inte behöver börja med metformin nu (om Du överhuvudtaget har diabetes) och tiden till att Du eventuellt behöver insulin kan bli mycket lång. Tio år efter diabetesdiagnos brukar man dock räkna med att cirka hälften av alla patienter med typ 2-diabetes behöver insulin.
 
Metformin är något aptitnedsättande vilket bidrar till att hålla vikten i schack.
 
Effekten på blodsockret av motion sitter i upp till 48 timmar så det spelar nog mindre roll vilken tid på dygnet Du motionerar, det viktigaste är att Du motionerar. Motion på eftermiddagen-kvällen torde dock ha en något kraftigare effekt på blodsockervärdena på morgonen än motion andra tider på dygnet. En "rejäl" kvällsfika kan påverka blodsockervärdena på morgonen men morgonvärdena är också mycket beroende på hur mycket socker levern tillverkar under natten och detta påverkas av motion som ökar leverns känslighet för insulin och därmed gör att levern tillverkar mindre socker under natten.
 
Man har diskuterat om man skall ge metformin även till individer med förstadier till typ 2-diabetes, men detta får än så länge mer ses som försök som bör ske inom ramen för forskning.

Mats Palmér

Hej!

Tack för din fråga.

Om du är törstig och ofta behöver gå på toa, om du gått ner i vikt och är trött, om du ser suddigt och att det finns diabetes i släkten kan ju detta stämma med diabetesdebut.
Det är nödvändigt att du söker på vårdcentralen eller att ni kontaktar närmaste barn- och ungdomsmottagning.
Det är enkelt att kontrollera ett blodsocker och ta ett urinprov. Du bör söka och få detta gjort idag tycker jag så att misstanken kan bekräftas eller avfärdas. Om du fått diabetes kan det vara farligt att vänta för länge med att söka hjälp.
Således, tala med mamma och pappa och se till att ni får hjälp med en bedömning och provtagning.

Bästa hälsningar

Jan Åman

Hej,
 
Tack för din fråga. Det som du beskriver kan vara en underfunktion av sköldkörteln, be din läkare att kontrollera tyreoideaproverna (TSH, FT4, FT3).
Hypothyreos är vanligare om man har typ 1 diabetes.
Behandlingen är att ge levaxin (ett sköldkörtelhormon). Vikten brukar då svara positivt och minska till den ursprungliga.
 
Det andra problemet med fettkuddarna på magen, det är ytterst viktigt att man byter injektionsställe, rekommendationen är att flytta detta någon centimeter varje sticktillfälle. Om man injicerar på samma plats får man en tillväxt av fettceller och bindväv lokalt vilket gör att upptaget av det injicerade insulinet blir förändrat. Diskutera med din diabetessköterska kring stickställen och injektionsteknik.
 
Vad gäller viktminskning. Det är mycket svårare att gå ner i vikt än att gå upp i vikt och detta beror på att kroppen är konstruerad för att "i goda tider" lagra energi samt  "dåliga tider" spara på energi. Om man konsekvent gör av med mer energi än vad man tillför kroppen så minskar dock vikten. Det gäller att vara uthållig och sätta upp delmål.
 
Lycka till!
 
Johan Jendle
Diabetesspecialist

Hej och tack för din fråga.
Vid resa utomlands bör du ha ett id-kort i plånboken som visar att du har diabetes. Du kan också få ett intyg/certificat utfärdat av din läkare.
Certificatet är på engelska och berättar att du har insulinsprutor och insulin i ditt bagage. I vanliga fall får man ju inte ha vätskor med ombord men läkemedel är undantaget. Sedan är det bara att passera tull och säkerhetskontroll som vanligt.
På www.diabetes.se kan du beställa resebroschyren "världen väntar"
Ha en trevlig resa
Med vänlig hälsning
Gun Olsson, diabetessjuksköterska

Hej!
Rökning är förstås onyttigt oavsett om man har diabetes eller inte! Det är dock extra viktigt att man inte röker när man har diabetes eftersom såväl rökning som diabetes var för sig har en negativ inverkan på kroppens blodkärl. Det är därför om man har diabetes förstås extra viktigt att man inte "strör salt i såren" genom att röka också.
 
Man brukar säga att rökning ofta har en negativ effekt på blodsockerkontrollen bland annat genom att nikotinet kan påverka kroppens blodkärl så att absorptionen av insulin kan bli ojämn och leda till ett svängande sockerläge. Rökningen kan också bland annat påverka mag- tarmkanalen så att man får en ojämn funktion med som följd att magsäcken vid vissa tillfällen tömmer ner maten snabbt i tunntarmen och andra gånger långsamt vilket också kan leda till att sockret svänger från dag till dag.
 
Det Du beskriver nämligen att blodsockret stiger dagarna efter att man slutat röka har jag inte hört förut och jag kan bara spekulera i vad som kan vara orsaken. Att sluta röka leder till att man blir nikotinabstinent och detta innebär ju en stress på kroppen och det är rimligt att tro att kroppen därför frisätter mer stresshormoner än normalt första dagarna efter det att man slutat röka. Stresshormonerna är i sig blodsockerhöjande. Ett annat välkänt faktum är att man lätt äter mer efter att man har slutat röka, kanske både för att man psykiskt behöver ersätta rökningen med något annat men också beroende på att maten både smakar och luktar godare när man inte röker. Ett ökat ätande höjer då förstås också blodsockret.
 
Rimligen borde sockret successivt börja sjunka igen några dagar efter rökstoppet så lösningen på problemet är definitivt inte att ge upp och börja röka igen utan tvärtom att hålla ut. Du kan ju testa om min teori stämmer genom att nästa gång sluta definitivt!

Mats Palmér

Hej!
Trots cirka 30 år "i branschen" är detta inte något som jag känner igen som något problem vid diabetes. Jag kan faktiskt inte påminna mig om att jag har hört någon av mina patienter beskriva den här typen av bristande sårläkning eller att jag skulle läst om det. Sår på fötterna är ju däremot mycket vanligt. Tyvärr kan jag alltså inte ge Dig något bra svar på frågan, kanske kan någon hudläkare ge Dig ett svar. Jag skall efter semestern fråga någon hudläkare jag känner och jag lovar återkomma om jag efter det vet mer.

Mats Palmér

Hej!
Det enkla svaret är förstås att säga att man skall avstå från fastan när man har insulinbehandlad diabetes. Finns det medicinska skäl för att avstå från fastan är det såvitt jag har förstått ur religiös synvinkel helt acceptabelt att göra det.
 
Om Du ändå har starka önskemål att få genomföra fastan tycker jag ändå inte att man hos alla personer med insulinbehandlad diabetes kategoriskt kan avråda från fasta. Många faktorer spelar in. En faktor är risken för att du skall få insulinkänningar. Risken för insulinkänningar i samband med fastan är ju större om du har en typ 1-diabetes eller ett mycket svängande blosocker. Ditt hälsotillstånd i övrigt har också stor betydelse. Om Du har några hjärtbesvär eller andra kärlsjukdomar är det mer riskabelt att få insulinkänningar och det talar förstås då också emot att Du fastar.
 
Det är förstås viktigt att under evetuell fasta följa blodsockret noggrant för att vid behov justera insulindoserna. Med stor sannolikhet skulle du behöva minska morgondosen insulin, men kanske också öka kvällsdosen insulin om du fastar från morgonen men istället äter ett extra stort mål mat på kvällen.
 
Jag tycker att Du noggrant skall diskutera de här frågorna med din diabetesläkare innan Du bestämmer Dig för hur Du skall göra.

Hej!
För det första skall man vara medveten om att den typen av besvär som du beskriver är mycket vanliga även hos personer som inte har diabetes. Det är lätt att man när man har en kronisk sjukdom som diabetes skyller alla besvär med hälsan på diabetesen, men faktum är ju att även personer utan diabetes inte alltid mår helt bra! Det faktum att Dina magbesvär debuterade ungefär samtidigt med diabetesen talar dock förstås för att det finns någon form av samband.
 
Det har ju gått en ganska kort tid sedan Du fick diagnosen diabetes och eftersom det rör sig om en typ 1-diabetes så har Du sannolikt inte gått med för höga blodsocker särskilt länge innan man ställde diagnosen. Dina besvär från magen tycks ju dessutom ha debuterat samtidigt som Du konstaterades ha diabetes. Sammantaget gör det att jag tycker att det är mindre sannolikt att Dina besvär skulle vara en senkomplikation till diabetessjukdomen, en påverkan av diabetesen på till exempel den del av nervsystemet som styr mag- tarmkanalen borde Du inte ha drabbats av på så kort tid. Ett väldigt högt genomsnittligt sockerläge kan dock sannolikt även kortsiktigt påverka mag- tarmfunktionen.
 
Din tanke om att det skulle kunna röra sig om en glutenintolerans är inte alls dum. Glutenintolerans är vanligare hos patienter med typ 1-diabetes än hos personer utan diabetes och glutenintolerans kan ge upphov till den typ av symtom som Du beskriver. Det faktum att Du inte har blivit bättre på glutenfri kost talar i viss mån emot diagnosen, men frågan är om du har tillräckliga kostkunskaper för att helt undvika gluten och det är inte alltid så att man om man är glutenallergiker blir snabbt bra på glutenfri kost. Diagnosen glutenintolerans kan man idag oftast ställa med ett enkelt blodprov och om det provet inte redan har tagits så tycker jag att Du skall fråga Din diabetesläkare om man inte skall göra det. Ibland kan man för att säkerställa diagnosen behöva komplettera blodprovet med ett vävnadprov från tolvfingertarmen, vilket man kan ta i samband med en gastroskopi.
 
En annan möjlighet är förstås att Du i samband med att du fick diabetesdiagnosen lade om din kost på ett sätt som Din tarm inte riktigt tålde. Om man med rimlig säkerhet uteslutit en glutenintolerans vore det säkert bra att Du fick träffa en dietist för att diskutera vad man kan göra med din kosthållning för att undvika/minska Dina besvär.
 
Ett enkelt blodprov för att utesluta att Du inte har en nedsatt sköldkörtelfunktion (låg ämnesomsättning) bör nog också tas om det inte redan är gjort. Vissa diabetesmediciner kan också ge magbesvär, men eftersom du har en typ 1-diabetes utgår jag från att din diabetes behandlas med insulin som inte ger denna typ av besvär.
 
Jag tycker att du skall diskutera de här sakerna med din diabetesläkare. Kanske kan han/hon som känner dig bättre komma på ytterligare någon möjlig orsak till Dina besvär.

Mats Palmér

Hej
 
Tack för din fråga.
Detta måste vara ett missförstånd.
Vid typ 1 diabetes har man ingen egen insulinproduktion och man behöver ge såväl basinsulin som måltidsinsulin.
Man kan göra detta på olika sätt.
1. Vanligast är att man ger basinsulin 1 eller 2 gånger per dag och måltidsinsulin 3-6 ggr per dag (beroende på hur ofta man äter).
2. Man kan även beh med insulinpump, man ger då endast direktverkande insulin dels som bolusdoser vid måltider och eventuella mellanmål samt en kontinuerligt dos över dygnet.
3. Mixinsulin rekommenderas vanligen ej vid typ 1 diabetes men kan ges under särskilda omständigheter, mixinsulin ges 2 eller 3 ggr/dag.
 
Att ge endast basinsulin är helt fel och är direkt farligt.
 
Detta är även tydligt i Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvård. Se www.socialstyrelsen.se
 
Vänligen
 
Johan Jendle
diabetesspecialist

Hej!
Det är inte konstigt att Du har svårt att förstå hur det har blivit som det har blivit, trots att Du ger mig en ganska fyllig bild av Din sjukhistoria har jag också delvis svårt att få ihop det hela.
 
En grundläggande fråga som du ställer är om Du verkligen har diabetes. Ditt HbA1c ligger helt normalt med en insulindos på fyra enheter per dygn, vilket är en mycket låg dos. Så insulinkänslig att denna dos normaliserar blodsockret vid "fullt utvecklad diabetes" skall man inte kunna vara ens om man är underviktig (BMI under 19) som Du, även om låg vikt ökar insulinkänsligheten. Däremot förefaller det ju som om du har haft först en graviditetsutlöst och sedan en kortisonutlöst diabetes under perioder då Du var gravid respektive åt kortison (Prednisolon). Frågan är om diabetesen nu har gått helt tillbaka eller om Du har kvar en "mild" diabetes eller nedsatt glukostolerans (ofta ett förstadium till diabetes). Det kan man bara avgöra genom att när Du inte tar insulin kontrollera fasteblodsocker och eventuellt göra en så kallad glukosbelastning.
 
LADA är ju en typ av långsamt debuterande typ 1-diabetes som brukar utvecklas vidare till att insulinproduktionen helt upphör efter några år. Eftersom du uppenbarligen har en viss kvarvarande insulinproduktion 14 år efter det att Du hade graviditetsdiabetes förefaller LADA därför vara en mindre sannolik diagnos.
 
Jag bedömer att det sannolikaste är att Din bukspottkörtel har en något nedsatt förmåga att tillverka insulin. detta förklarar att insulinet åtminstone nästan räcker till för att hålla blodsockret nere under perioder när kroppen inte behöver extra insulin, men att blodsockret har stigit när insulinbehovet ökar såsom under graviditet och kortisonbehandling. Din bukspottkörtel saknar alltså sannolikt förmågan att tillverka det extra insulin som kroppen behöver för att hålla blodsockret normalt vid dessa tillfällen.
 
Risken för utveckling av senkomplikationer till diabetes i till exempel ögon och nervsystem beror i huvudsak på tre olika faktorer. Det första är hur länge man har haft för högt blodsocker, det andra hur högt det genomsnittliga blodsockret har varit genom åren och det tredje hur känsliga de små kärlen i kroppen är för höga blodsocker, det senare är säkert ärftligt betingat.
 
Det är svårt att förklara varför du har drabbats så hårt av komplikationer trots att sockerläget av Dina HbA1c-värden att döma bara skulle ha varit förhöjda under begränsade perioder. Kan det vara så att Du åt kortison under en mycket lång period eller har Du tidigare har varit överviktig och kanske gått omkring med höga blodsocker under lång tid utan att veta om det? Detta i kombination med en ärftlig benägenhet hos Dina blodkärl att "tåla" höga blodsocker dåligt skulle möjligen kunna förklara Dina komplikationer. En ytterligare möjlighet är att Dina HbA1c-värden är falskt låga och därför inte speglar Ditt genomsnittliga sockerläge. Vid sjukdomar där man har en ökad omsättning av röda blodkroppar, så kallad hemolys, kan HbA1c-värdena bli falskt för låga och ge sken av att det genomsnittliga sockerläget är bättre än vad det är.
 
Jag tycker att Du skall be din läkare om att Ni tillsammans går igenom Dina journaler och Din sjukhistoria för att se om Ni kan finna ut orsaken till varför Du har utvecklat komplikationer och kanske också testa blodsocker utan insulinbehandling.

Mats Palmér

Hej!
Daonil (=glibenklamid) passar bra ihop med de flesta blodtrycksmediciner. Daonil och Enalapril är ofta en mycket bra kombination. Enalapril kan ibland förstärka den blodsockersänkande effekten av Daonil något, vilket ju i de flesta fall snarare är en fördel än en nackdel. Om man står på behandling med Daonil och sockret ligger litet pressat kan det dock finnas risk för att blodsockret blir för lågt när man lägger till Enalapril, det vill säga att det finns risk för insulinkänningar. Man måste då vara beredd på att man kan behöva minska dosen av Daonil. Någon anledning till att avstå från Enalapril av denna anledning finns det inte.

Mats Palmér

Om du i övrigt är nöjd med recepten är det bara att du ökar portionsstorleken. Använd dig av recept som du vet att du tycker om men anpassa de olika komponenterna så att det blir "rätt" Tallriksmodell för dig. Det finns flera bra kokböcker med hälsoinriktning. En klassiker är "Mat för liv och lust". Där hittar du det mesta av hälsosamma recept .
Lycka till!
Ulrika

Hej,
Det är svårt att säga någon om en eventuell sjukdom hos ditt barn utan en barnläkarundersökning, vilken ni redan gjort. Men diabetes kan uppträda relativt hastigt, så om sonen dricker och kissar mer än vanligt bör ni kontrollera blodsocker och urinsocker på vårdcentralen eller hos barnläkaren.
Vänliga hälsningar,
Ragnar Hanås
Barnläkare

Hej
CRP skall vara mindre än 3
Med vänlig hälsning
Gun Olsson
Diabetessjuksköterska

Hej och tack för Din fråga,
Socialstyrelsen har nyligen gett ut nya nationella riktlinjer inom diabetes.
Här är alla tillstånd beskrivna och genomgångna utifrån det vetenskapliga underlaget som finns för närvarande.
Beträffande glukosmätning vid diabetes som inte behandlas med insulin så lyder texten enligt följande :
Hälso och sjukvården bör:
Erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2- diabetes som inte behandlas med insulin vid speciella situationer såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte (prioritet 3).(citat från nationella riktlinjer) Med detta menas att de som inte har insulinbehandling bör ej testa blodsockret med kurva flera gånger dagligen men de bör testa blodsockret i speciella situationer vilket beskrives ovan.
Läs mer på :
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/sokiriktlinjerna/typ2-diabetesmedlivsstilsbehan1

Med vänlig hälsning
Gun Olsson, diabetessjuksköterska

Hej,
 
Tack för din fråga. Det är mycket vanligt att man får en påverkan på synen vid diabetesdebuten. Detta beror på att den höga blodsockerhalten leder till att även ögats lins får en allt för hög sockerhalt. När man sedan sänker sockerhalten i blodet så hinner sockerhalten i linsen ej riktigt med.  Linsen suger då åt sig vätska och svullnar. En tjockare lins gör att man får problem med synen vanligen upplevs detta som "dimsyn" (man ser suddigt på alla avstånd). Om 3-4 veckor kommer detta att rätta till sig. Du kan alltså vara lugn.
Däremot om besvären kvarstår bör du kontakta din läkare och be om en tid för ögonkontroll med ögonbottenfotografering.
 
Bästa Hälsningar
 
Johan Jendle
Diabetesspecialist

Hej,
 
Tack för din fråga. Typ 2 diabetes som du har är en progressiv sjukdom och metformin är basbehandlingen tillsammans med viktreducerande åtgärder som ökad fysisk aktivitet och minskat intag av kalorier ffa snabba kolhydrater.
Jag förstår att du vill äta så få mediciner som möjligt men metformin bör man ta minst  1000 mg per dag dvs 2 tabletter a 500 mg.
Det viktiga är att tillse att ditt HbA1c värde ligger på mellan 5-6% samt att dina blodsockervärden  efter måltiderna ej överskrider 8 mmol taget 1,5 till 2 timmar efter måltiden.
Din thalassemi kan leda till att du får ett falskt för lågt värde på HbA1c då omsättningen av röda blodkroppar är snabbare i ditt fall. Det är därför viktigt att du testar blodsocker före och 1,5 tim efter måltider inför dina besök till ditt diabetesteam.
 
Vänligen
 
Johan Jendle
Diabetes specialist

Hej
Tack för din fråga. Det går bra att springa långlopp även om man har typ 1 diabetes men det kräver en hel del förberedelser och träning.
Du behöver successivt öka längden på träningspassen och även lägga in blodsockermätningar.
Både måltidsinsulindoser och basinsulin behöver justeras och då minskas. Har man Lantus eller Levemir kan det vara lite knepigare att justera basinsulindoserna än NPH insulin typ Insulatard. Detta då de två första är tämligen långsamma.
Allmänna råd finner du bäst via länken www.runfordiabetes.com
Här finner du tips för hur insulindoser justeras, vad man äter mm.
Ta gärna kontakt med dietisten vid det diabetesteam som du går hos, hon kan säkerligen ge dig tips vad gäller kosthållningen.
Mycket viktigt är att man tillför kolhydrater under långa träningspass. 1 dl sötad saft (Unos, Findus el dyl) var 20-30 min brukar kunna fungera. Många använder även enervit, en fruktos/glukoslösning som finns på välsorterade sportaffärer.
Ett gott råd är även att tillse att du snarast efter träningspass äter och tar en liten dos insulin för att ladda levern med glukos.
 
Lycka till
 
Johan Jendle
Diabetesspecialist

Hej
Tack för din fråga. Det är ej ovanligt med synfenomen under fysisk ansträngning när man kommer alltför lågt i blodsocker.
Du för bättre justera dina insulindoser så att de passar din fysiska träning, beroende på löppassens längd och intensitet kan man behöver reducera måltidsdosen med 30-50% inför löpningen. Förlägg även måltiden 1,5 timmar före du springer. Om du tränar i mer än en timme kan du utöver detta behöva tillföra kolhydrater under träningen. Prova med sötsaft cirka 1 dl var 20 min.
Om dina synfenomen uppträder/kvarstår även när du ej har låga blodsocker behöver du diskutera detta med din läkare så att du kan få en ögontid.
 
Bästa Hälsningar
 
Johan Jendle
Diabetesspecialist