Fråga experten - Sidans titel

Hej!
Det är väldigt individuellt hur vilka konsekvenser diabetessjukdomen får för olika människor. Man dra liknelser med rökning. Vi vet att rökning innebär en oerhört kraftig ökning av risken att få lungcancer men även en kraftig ökning av risken att få andra sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Ändå finns det förstås enstaka rökare som lever bra fram till 100 år ålder. I GENOMSNITT Innebär dock rökningen mycket stora risker för sjukdomar och för tidig död.
 
Att ha diabetes innebär också en ökad risk för en del följdsjukdomar. Vid typ 2-diabetes vet man att risken för framförallt hjärt-kärlsjukdomar är klart ökad. Diabetesen i sig spelar här sannolikt en roll men mycket betydelsefullt är också att patienter med typ 2-diabetes ofta samtidigt har för högt blodtryck, blodfettsrubbningar, bukfetma med mera. Alla dessa faktorer ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, men alla drabbas inte.
 
Vi har med åren lärt oss allt mer hur vi skall minska risken för hjärt-kärlsjukdom hos patienter med diabetes. Mycket handlar om en ändrad livsstil med bland annat bättre kosthållning, mer motion och förstås rökstopp om man röker. Detta är något som patienten själv måste ta itu med, med stöd av information från sjukvårdens sida. Därutöver finns idag effektiva läkemedel mot både diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Med gemensamma krafter från patientens och sjukvårdens sida kan vi ofta på ett effektivt sätt minska riskerna med att ha typ 2-diabetes. Men det krävs alltså samarbete och man kan inte som patient räkna med att sjukvården skall "fixa" det hela utan det krävs även egen medverkan. Motion finns inte i tablettform!
 
Du skriver att Din sambo har bra blodtryck och blodfetter och han kan om han har tur klara sig bra även med nuvarande livsstil. Bra blodtryck och blodfetter har han sannolikt ärvt. Han har dock, trots att han nu mår bra, tveklöst en ökad risk att i framtiden drabbas av bland annat hjärt- kärlsjukdomar med sina motions- och kostvanor och inte minst rökningen. Det är dock tveksamt om "heta samtal" från Din sida hjälper, han måste nog själv få bestämma hur han vill leva och vilka risker han är bredd att ta. Men det är förstås viktigt att han är informerad om riskerna så att han fattar sina beslut utifrån kunskap om vilka risker hans livsstil innebär.

Mats Palmér

Hej
Tack för din fråga. Det finns vissa saker som man bör ta hänsyn till om man väljer att tatuera sig och har diabetes.
Se till att välja placeringen av tatueringen där områden med dålig cirkulation undvikes.
Se även till att du ligger bra i blodsocker.
Viss ökad risk finns för lokal infektion, välj en bra och erfaren tatuerare.
Se i övrigt; http://www.ehow.com/about_6801783_tattooing-diabetes.html
 
Vänligen
 
 
Johan Jendle
Diabetes specialist.

Hej
Tack för din fråga.
Insulindoserna behöver justeras i förhållande till vad och hur mycket man äter, hur mycket man rör sig. Stora individuella skillnader föreligger och många andra faktorer påverkar dessutom tex; insulinsort, samtidig infektion, menstruationsperiod mm mm.
Att ge individuellt råd om insulindos är därför vanskligt.
Vad man brukar rekommendera är att man går en sk dagvårdsvecka där man får träffa diabetesteamet (läkare, sköterska, dietist, fotterapeut, sjukgymnast och ibland kurator). Här får man lära sig att självtesta systematiskt och analysera sina uppmättavärden och avgöra vilka dosjusteringar som behövs.
Jag tycker att du skall mäta blodsocker före och 2 timmar efter måltiderna samt till kvällen, ta med dessa mätvärden till din diabetessköterska/doktor och diskutera vilka doser du bör ta. Diskutera även hur du bör justera doserna (dos och orsak till förändringen). Ett mål kan vara att ha morgonvärden på 5-7 mmol/L, unvik att ligga över 10 mmol, sikta på att ligga mellan 4-8 mmol. Undvik korrigeringsdoser och om dessa används tag endast en mycket låg korrigeringsdos för att ändra riktning på blodsockerstegringen.
 
 
Lycka till
 
Johan Jendle
Diabetesspecialist

Hej
 
Tack för din fråga. Om man tränar frekvent blir kroppen mer känslig för insulin, man bör därför sänka måltidsdosen insulin före träning och förlägga träningen cirka 1,5 till 2 timmar efter måltid för att undvika känningar. Efter ett tag kan man behöva sänka insulindoserna generellt dvs även basdosen.
Att helt utesluta kolhydrater är inget vi rekommenderar utan sikta istället på en balanserad kost bestående av både kolhydrater, fett och protein.
Snabba kolhydrater typ sötad läsk, godis, potatismos, vitt bröd mm bör man däremot minska.
Vad gäller ditt sötsug. En tröst för tigerhjärtan kanske, men om man avhåller sig från sötsaker som minskar suget påtagligt efter 2-3 veckor.
Ett annat tips för att få ordning på blodsockret är att göra förändringarna successivt, dvs öka sakta på dina träningspass och minska insulindoserna med små steg.
Om du tränar upp emot 1 timmer eller mer kan du behöva tillföra kolhydrater under träningspasset. Många använder vanlig sötad saft (Önos, BoB, findus m fl) drick en halv till en deciliter var 30 min. Det är även viktigt att du äter inom 90 min efter att du tränat och i samband med detta även tar insulin. Detta för att ladda levern med kolhydrater.
 
Lycka till
 
Johan Jendle
Diabetes specialist

Var observant på att produkten innehåller 23 gram kolhydrater/ servering.
Det motsvarar ca 7 sockerbitar/ portion med andra ord. Kolhydratkällan är fruktsocker enligt innehållsdeklarationen. Om det är Ok för din mamma att använda kan inte jag svara på men det kan säkert hennes diabetesteam som känner henne och vet hur hennes värden är.
Hälsningar Ulrika