Nattliga känningar

Av Marie Hallman, diabetessjuksköterska

Risken för nattliga känningar är något som de flesta föräldrar oroar sig över. Marie Hallman, diabetessjuksköterska redogör för vad som händer i kroppen vid för lite, och för mycket insulin, samt vad du som förälder kan göra för att förebygga nattliga kän

  Risken för nattliga känningar är ofta en källa till oro hos föräldrar med små barn. Många föräldrar tar ett blodsocker på sitt barn när de själva går till sängs. Om blodsockernivån är för låg så ger man barnet något att äta. Om barnet har symtom på lågt blodsocker är det bäst att ge druvsocker först. Efter ca 10 minuter bör man komplettera t ex med en liten smörgås, eller vad man själv provat ut som fungerar bra för just mitt barn.


För mycket eller för lite insulin - vad händer?
Trots att du kanske har gett extra mat så kan barnet drabbas av lågt blodsocker på natten. Orsaken kan bl a vara en för stor dos av det långverkande insulinet som verkar under natten eller en för stor måltidsdos på kvällen.

Kraftig svettning och mardrömmar
Symtom på lågt blodsocker när barnet sover kan vara mardrömmar och/eller kraftig svettning (vissa barn svettas på natten utan att ha lågt blodsocker!) men barnet sover vidare. På morgonen kan det resultera i ökad trötthet och/eller huvudvärk. Kroppens motreglerande hormoner, bl a adrenalin och glukagon, har sett till så att levern har släppt ifrån sig av sitt sockerförråd och höjt blodsockret vi känningen. Man finner då ofta höga morgonblodsocker.

Varierande blodsocker på morgonen
Det som kan vara förvillande i denna situation är att det höga morgonblodsockret också kan tolkas som insulinbrist och man kanske höjer dosen till natten. Kollar man ett urinprov så kan det visa både ketoner ( till följd av det låga blodsockret före känningen) och socker (beroende på att levern skickat ut reservsocker). Om blodsockret varierar mellan höga och låga värden på morgonen är det bra att ta blodsocker på natten för att se om det ligger för lågt och justera insulindosen efter detta.

Hos små barn under 5 år ska man vara extra försiktig och så långt det är möjligt undvika svåra känningar. Detta kan ibland resultera i att blodsockret måste ligga lite högre nattetid för att blodsockernivån varierar så mycket för det lilla barnet.

Vid svår insulinbrist
Visar urinstickan, urinsocker i stor mängd oftast 5% samt två eller tre plus på ketondelen. Kan det bero på att man t ex glömt det långverkande insulinet till natten eller en kraftig infektion med feber. Symtom är magsmärtor, illamående och kräkningar alltså förvillande lika symtom på magsjuka! Om man inte upptäcker att det är insulinbrist kan det uppstå ett allvarligt tillstånd som kallas syrafögiftning, där man förutom de tidigare nämnda symtomen också har en ytlig och snabb andning. Detta kräver snabb transport till sjukhuset och ett akut omhändertagande där. Är du osäker så ring och få råd från sjukhuset. Får du inte tag i någon så bör du genast åka dit vid minsta misstanke om ditt barn inte mår bra!


Den som har diabetes och får ont i magen och kräks, bör alltid ta blodsocker och urinsocker/ketoner, eller blodketoner för att på så sätt kunna utesluta att det rör sig om begynnande syraförgiftning. Ligger blodsockret bra (ofta är blodsockret lågt initialt när man får magsjuka och kräks) och inget eller lite socker i urinen och ketonstickan visar ett plus i urinketoner så är det magsjuka. Dessa ketoner kallas för svältsyror. Syrorna beror på att cellerna svälter men det finns tillräckligt med insulin. Dessa syror är inte farliga och behandlingen är mer energi t ex druvsocker vid magsjuka.

Insulin är ett livsnödvändigt hormon ....
....och måste ges till barnet med diabetes oavsett omständigheter. Energi i någon form är också nödvändigt. Kan man inte äta den vanliga maten ger man energin i form av snabba sockerarter som druvsocker, söt dricka mm.
Även när barnet har magsjuka och kräks ska man vara försiktig med att sänka insulindosen för mycket. Man ska istället fylla på med druvsocker, söt dricka och annan vätska för att fylla på vätskeförråden igen. Så länge barnet kräks är det en fördel att skedmata. Då är det större chans att vätskan stannar kvar. Om man dricker stora mängder kräks man lättare upp allt med en gång.

Vid kraftiga infektioner med feber …
…Ökar ofta insulinbehovet. Därför bör man följa blodsocker ofta och fylla på med extra snabb- eller direktverkande insulin vid behov flera gånger per dag. Det är lättare att ge en mindre dos extra men oftare som då lättare svarar upp mot det intag av energi som barnet kan få i sig. Vill barnet inte äta som vanligt, ger man t ex söta drycker, glass, skorpor, kex, smörgås eller vad barnet kan tänkas vilja ha. Naturligtvis gäller samma råd som för alla barn att ge ordentligt med vätska när ett barn har hög feber.

Vill du läsa mer
rekommenderar jag boken " Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna" av Ragnar Hanås. Tag också kontakt med din mottagning om du har andra frågor som rör ditt barn då det är svårt att skriva heltäckande.