Kostens mångsidighet - speciellt viktig för personer med diabetes
Av Tuula Heikkinen, dietist i Finland. Redigerad av Ulrika Bentzer, dietist i Sverige
På sistone har det skrivits en mängd artiklar, i vilka det rekommenderas att man borde minska på kolhydratrika livsmedel eller utelämna dem helt och hållet.
Dieter fria från kolhydrater har speciellt rekommenderats vid bantning liksom vid Atkins diet eller andra mycket ensidiga dieter. Dessutom har missförstånd angående glykemiska indexet i många fall lett till att potatis och många spannmålsprodukter utelämnats ur dieten alldeles i onödan.
Atkins diet grundar sig på att den främst består av proteinrika livsmedel såsom kött, fisk, ägg, kyckling, pålägg, ost och korv samt fett. Dessutom kan mycket små mängder kolhydrathaltiga grönsaker användas. En sådan diet leder till att matens energi inte kan tas till godo på samma sätt som i en blandad kost. Då fettet inte förbränns fullständigt uppstår ämnesomsättningsprodukter som orsakar ketos i kroppen. Det leder till att blodets glukoshalt hålls i stort sett oförändrad. Före insulinet uppfanns användes ketogen kost som behandlingsmetod för människor med diabetes.
Med hjälp av ketogen kost så som Atkins diet går vikten ner men resultaten är inte nödvändigtvis långvariga. Dieten har många nackdelar - t.o.m. risker. Om den ketogena dieten fullföljs en längre tid kan den lätt höja halten av blodfett som kolesterol och triglycerider och således öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dietens brist på fiberinnehåll leder lätt till förstoppning och störningar i tarmens funktion. Atkins diet är dyr, oekologisk och dess ensidighet orsakar brist på vitaminer och spårämnen.
Missförstånd omkring glykemiskt index har också lett till att kolhydratrika livsmedel utesluts ur kosten i onödan. Människan behöver kolhydrater för att uppehålla hjärnans och nervsystemets normala funktion men även som bränsle för musklerna och för att hålla matsmältningen i skick.
Mat med lågt glykemiskt index (tex. bönor, linser, fullkornsbröd (råg, havre), mörkt ris, pasta och grönsaker) höjer blodsockret långsamt och passar därför ypperligt för diabetiker och bantare. Ändå kan både bantare och diabetiker äta potatis och ljust bröd som en del av en mångsidig kosthållning. Speciellt i en mångsidig måltid minskar effekten av snabbt absorberade kolhydrater, eftersom måltiden också oftast innehåller proteiner och fett.
Glykemiskt index har större betydelse då man väljer mellanmål. Det är klokt att undvika mellanmål som innehåller socker och som saknar fiber. Välj bär, frukter, naturell yoghurt / fil och fullkornsprodukter istället.
Fett är det mest energirika födoämnet (9 kcal/g). Kolhydraternas och proteinernas energiinnehåll (4 kcal/g) är hälften av fettets energiinnehåll.
Mättat fett, också kallat hårt fett, och som bland annat finns i feta charkvaror och feta mejerivaror kan höja blodets kolesterolvärden.
De allmänna kostrekommendationerna är fortfarande: En mångsidig och fiberrik kost som består av fullkornsprodukter, rikligt med grönsaker och frukt, magra charkvaror och mjölkprodukter och små mängder sött.
Med tanke på viktkontroll är det viktigt att kosten är mångsidig, njutbar, och lätt att sätt ihop samt att samma mat kan ätas både då man bantar och då man inte har behov av att minska på vikten.
Man får säkrast tillräckligt med olika näringsämnen då man äter livsmedel från olika livsmedelsgrupper och då blir ett enstaka livsmedel inte heller så avgörande.
Grunderna för vård av diabetes är fortfarande väl fördelade måltider, fysisk aktivitet, rätt dosering av insulin och tabletter och bra egenvård.