Mannen som borde ha vetat bättre
Av Claus Bjerregård
Som sjuksköterska kände Brian Hunter till riskerna med övervikt och dålig kondition, men inte förrän han fick diabetes gjorde han något åt sin situation
 |
Mannen som borde ha vetat bättre |
Jag var 46 år gammal, när jag fick reda på att jag hade diabetes. Jag rökte 60 cigaretter om dagen och motionerade inte alls. Chocken fick mig igång. Dagen därpå besökte jag en akupunktör, och jag har inte rökt sedan dess. Det är 21 år sedan.
Jag vet, från min tid som sjuksköterska, att många människor börjar med medicin och förändrar kosten, och … skjuter upp träningen till en annan dag. Eftersom jag vet att motion är bra för hälsan så beslutade jag mig för att börja med långdistansvandring.
Ser nu helt annorlunda ut
När jag först satte igång så kunde jag inte sluta. Jag mådde mycket bättre. Jag har deltagit i flera långdistansvandringar och kan gå omkring 80 kilometer om dagen utan problem. Jag springer också. Jag har gått ner 17 kilo. Men jag ser inte bara annorlunda ut, jag känner mig också förändrad.
Träning hjälper min diabetes
Det är en fördel att jag känner att träning och motion hjälper mig. Det hjälper mig att hålla min diabetes under kontroll, och det betyder, att jag inte behöver ta så mycket medicin. Men jag är trots det uppmärksam på att hitta en bra balans mellan träning, kost och medicin.
Att arbeta med sjukdomen
Jag försöker att lära mig så mycket som möjligt om mitt tillstånd och att arbeta med sjukdomen, och inte mot den. Jag tror inte på att man skall bekämpa sin sjukdom, för man kan ju inte samarbeta med en fiende. Jag tror att det gäller att bli vän med sin diabetes så att man kan njuta sitt liv fullt ut.
Då och nu
Jag tänker tillbaka på hur jag brukade vara, jag var slö, överviktig och helt otränad. Det är min diabetes som håller mig i gång, och jag njuter av att vara i god form. Några av de vandringsturerna som jag har varit på har gett mig oförglömliga upplevelser som jag inte velat vara förutan.