Läkare, lärare, mamma och patient
Av Signe Försom
Som såväl läkare som patient påverkas de båda rollerna positivt
 |
Läkare, lärare, mamma och patient. |
Min egen diabetes ger mig helt klart en större förståelse för patienter med livstidssjukdomar - Jag förstår deras bekymmer och deras behov av information. Sjukdomen gör mig till en bättre läkare, men som patient är jag hård mot mig själv.
Jag vill alltid att mitt blodsocker skall vara så bra som överhuvudtaget möjligt. Jag tror att det är läkaren i mig som ställer de kraven. Jag är också mycket uppmärksam på de problem som diabetes kan ge i framtiden.
Druvsockertabletter i fickan
Min fyraårige son, James, vet redan att mamma skall vara försiktig, och jag försöker att lära honom varningssignalerna på en insulinkänning. Det har jag varit tvungen till! Jag fick en känning nyligen, när vi var ute tillsammans men som tur var så var vi inte så långt hemifrån. Min man såg det på mig med en gång när jag kom innanför dörren - jag var helt förvirrad och han gav mig druvsockertabletter med en gång. Nu har James alltid några druvsockertabletter på sig.
Det är svårt att hålla sig i form
Jag har alltid sätt till att försöka röra på mig ganska mycket, och en gång gick jag 36 mil på tolv dagar. Jag och James promenerar en del, men han klarar högst 4 km. Annars så håller jag mig i form genom att simma. Med två arbetsdagar i veckan och ett litet barn att se efter, så tycker jag att jag lever stressigare nu än när jag arbetade heltid som läkare.
Jag lär från mina patienter
I vår praktik var jag involverad i en stödgrupp för patienter med diabetes. Idén var att förmedla information, men också att ge dem möjlighet att träffas och dela erfarenheter och stötta varandra. Bland annat visade det sig att flera av patienterna inte visste att det finns två typer av diabetes, och många kände inte till vilken typ av kost som man, som diabetiker, mår bäst av att undvika. De förstod inte att diabetes kan medföra följdsjukdomar och därför var de inte ett dugg motiverade att ändra sina kostvanor och börja motionera. Förhoppningsvis blev de inspirerade av varandra att komma igång.
Stöd i vården
Jag känner speciellt för gravida kvinnor med diabetes, för jag hade det själv jobbigt under min graviditet. Jag hade turen att det fanns ett specialcenter på mitt lokala sjukhus och sjuksköterskorna där var helt fantastiska. De hade massor att lära mig. Tack vare deras stöd så har jag nu lille James, och jag tänker ofta på deras ovärderliga stöd.