Vad är diabetesneuropati?

Av Lars-Olof Almer, Universitetssjukhuset MAS. Källa IMPULSER

  Vad är diabetesneuropati?
Neuropati betyder att delar av nervsystemet skadats, och är en ganska vanlig komplikation vid diabetes.
 


Neuropati betyder att delar av nervsystemet skadats, och är en ganska vanlig komplikation vid diabetes. En av orsakerna till skadorna är att de små blodkärl, som ger nervtrådarna syre och näring, kan bli delvis tilltäppta och då kan inte nervtråden längre fungera som den ”telefontråd” den annars är. Man vet också att nervcellerna kan förgiftas genom höga blodsockervärden sk hyperglykemi. Glukos (druvsocker) omvandlas normalt i nervcellen till små mängder sorbitol som i sin tur omvandlas till fruktos (fruktsocker). Vid hyperglykemi bildas däremot mycket större mängder sorbitol, som skadar cellfunktionen eftersom den fortsatta omvandlingen till fruktos är långsam.

Olika typer av neuropati
Den vanligast typen av diabetesneuropati, polyneuropati, drabbar oftast de längsta nerverna först, d.v.s. de som når ner till fötterna. Symtomen är i början diffusa. Ofta förekommer krypningar, stickningar och domningskänsla som kommer och går, precis som hos helt friska. Så småningom blir dessa symtom lite mer konstanta och man börjar inse att det inte är helt normalt längre, precis som hos Lars (i artikeln här ) . Vid läkarundersökningen kan det i början vara svårt att finna några säkra tecken på polyneuropati, men senare i förloppet minskar känslan för vibration (mäts t ex med stämgaffel) och beröringskänslan (mäts med en liten nylontråd som trycks t ex mot tårna).
Akillesreflexen (hälsenans reflex) kan också försvagas eller falla bort. Det händer att patienten får  smärtor i fötterna, men de flesta diabetiker löper större risk av motsatsen, nämligen att fötterna tappar normal känsel. När foten så råkar trampa på ett häftstift eller en glasskärva, märker patienten ingenting, och risken är stor att det blir en stor infektion i fotsulan innan patienten upptäcker att något har hänt. Därför brukar vi alltid rekommendera våra patienter med neuropati att varje kväll inspektera fotsulorna. För en äldre patient som blivit lite styvare i kroppen kan det då behövas en spegel. Säkert skulle åtskilliga amputationer kunna förhindras på detta enkla vis!

Neuropati kan drabba alla nerver i kroppen
Det är förstås inte alltid så att diabetesneuropatin startar med besvär från just fötterna. Vi har ju
en oändlig massa små nervtrådar runt om i kroppen, och vissa har mycket speciella uppgifter. Om en sådan liten sytrådstunn nervtråd skulle få dålig näringstillförsel genom att ett mikroskopiskt litet blodkärl till nervtråden täpps till, och nerven alltså slutar att fungera, upphör givetvis också den funktion som nerven annars skulle styra. Detta märks särskilt med de nervtrådar som går till våra olika yttre ögonmuskler, som styr ögonrörelserna. För normal
syn är det nödvändigt att båda ögonen styrs exakt likadant, för att man inte ska få dubbelseende. Om t ex nervtråden som styr det högra ögats högra raka muskel upphör att fungera, kan patienten inte längre vrida höger öga utåt höger, medan däremot vänster
öga får signaler som vanligt att vrida åt höger. Plötsligt ser man två helt olika bilder. Även om den utlösande skadan alltså är mycket obetydlig (mikroskopisk), så upplever patienten mycket stora obehag av dubbelseendet. Lyckligtvis brukar tillståndet gå över spontant inom ganska kort tid, troligtvis pga tilltäppningen av kärlet löses upp och att nervtråden då kan läka skadan.
På samma sätt kan andra nerver på olika håll i kroppen få nedsatt funktion. Antingen genom att
nerven inte orkar styra en muskel eller genom att den inte förmår överföra t ex beröringsintryck från huden upp till hjärnan. Inte helt ovanligt är att armens nerver, som styr fingerrörelser och fingrarnas känslighet, kan bli påverkade på detta sätt. Även dessa problem är ofta övergående.

Inte bara ytliga nerver kan drabbas
Våra inre organ styrs också av nervtrådar som kan skadas vid diabetes. Nerverna till hjärtat brukar bromsa hjärtfrekvensen till c:a 70 slag per minut. Om nerverna skadas upphör bromsningen och hjärtat antar då en egen frekvens mellan 90 och 100. Om en sådan nervskada till hjärtat inträffat kan ibland även känselnerverna från hjärtat fungera så dåligt att man vid ”propp i hjärtat” (hjärtinfarkt) inte alls får smärta utan bara blir andfådd och kanske yr, vilket försvårar diagnostiken. Även nerverna till mag-tarmkanalen kan skadas, och magsäckens normala tömning kan bli kraftigt fördröjd. Det kallas diabetesgastropares, och kan ge problem t ex för de patienter som använder måltidsinsulin. Avsikten med måltidsinsulin är att få en insulintopp inom en timme vid måltid, men om maten då inte ens börjat lämna magsäcken kommer insulintopp och måltidssockertopp inte att sammanfalla, och patienten riskerar en rejäl insulinkänning. Vår forskargrupp har kunnat påvisa att diabetesgastropares är mycket vanligare än man tidigare trott och kan ge upphov till bl.a. för tidig mättnadskänsla och illamående.
Ovanlig fotskada Osteoartropati kallar man en ganska ovanlig nervskada i fötterna, som leder till att de normala fotvalven sjunker ihop så att belastningen i fotsulan blir helt fel. Stor risk för sk neuropatiskt fotsår uppstår då.

Hur kan man nu behandla neuropati?
Trots mycken forskning har vi ännu inte någon riktigt bra behandling, men vi vet att ju bättre
glukosnivåerna kan hållas, desto mindre neuropatirisk föreligger. I den stora DCCT-studien behandlades en grupp av patienterna konventionellt och den andra fick intensivbehandling. I denna studie sågs en 60% minskning av risken att drabbas av neuropati i den intensivbehandlade gruppen. Obehagen från fötterna i form av krypningar eller smärta kan  minska med vissa mediciner (t ex Tryptizol/Saroten) eller epilepsimedicin.